shanelle holmqvist.

mysmorgon

I går kväll var otroligt. Slutade jobba vid 22:00 och jag skjutsade en kollega till Byske för att hon inte skulle behöva cykla själv, sent på kvällen från Furuögrund. Efter det skulle jag egentligen raka hem till middagen som min fina man hade gjort till mig men medan jag körde såg jag dimman över en sjö man kör förbi när man kör mot Byske, och jag såg solnedgången över en annan sjö man kör förbi när man passerat Byske via E4:an. Efter det passerade jag lägdor/åkrar med dimma som svepte inte långt ovanför marken och jag blev helt till mig, ni vet helt ”iiiiiiihhh”, och jag ringde till P medan jag gasade i 140 km/h och bad honom att ta ner kamera och kameraväska för att "jag kommer hem på 10 min” och att vi skulle ut för att ta kort på dimman.

Jag kan inte beskriva hur det kändes, men det passar nog att säga att det kändes som i en film. Det var så vackert, både dimman och solnedgången men också att stå där tillsammans med honom, att se allt det där vackra med just honom att det var just han jag hade med mig på mitt impulsiva äventyr. Det är sådana här saker jag vill dela med honom. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas